Skip to main content
Redo att utmana normer och främja hälsa, lärande och utveckling?
Därför borde du sluta städa - psykologens 4 bästa tips - Bodestad Psykologkonsult

Därför borde du sluta städa: psykologens 4 bästa argument

När är ditt hem ”okej städat” enligt dig? Hur ofta behöver du dammsuga för att känna att du inte får dåligt samvete? Hur länge skulle du kunna låta ditt hem vara ostädat, innan det skulle börja störa dig? En dag? En vecka? Eller ett halvår?

Dagens inlägg handlar om psykologens 4 bästa argument för varför du borde sluta städa – eller åtminstone ta det betydligt lugnare med dammvippan.   

I lördags hade jag glädjen och lyxen att få sitta med tre av mina allra bästa vänner och äta hotellfrukost på ett spa i Varberg. Det är verkligen inte varje dag det händer, och jag njöt såklart av varje sekund. Njöt av att umgås med mina sköna, kloka, roliga, omtänksamma vänner. Och av, du vet – hotellfrukost. 

Vi kom inte helt oväntat att tala om familjelivet och småbarnscirkusen och hur man jonglerar barn, familj, jobb och allt annat man vill hinna med. Vi kom in på olika tips och råd för hur man kan göra vardagen åtminstone lite mer smidig, mitt i alla logistiska övningar.

Och när jag hade haft en stunds utläggning om varför alla barnfamiljer borde få sin mat hemkörd till dörren, frågade en av mina vänner om jag hade några fler life hacks för småbarnsföräldrar som jag tyckte att andra borde anamma.

Vad jag svarade?

Psykologens råd till barnfamiljer: sluta städa

Jag erkänner att jag sa detta med en viss reservation i rösten, eftersom det idag är nära på tabu att erkänna att man inte städar regelbundet.

Va? Vill du att dina barn ska bli sjuka och dö? Tänk om det kommer förbi någon från Sköna Hem eller Residence och vill fotografera ditt hem lite spontant, vad gör du då? 

Så sa givetvis ingen av mina tre vänner. De förstod vart jag ville komma.

Som av en händelse lyssnade jag på programmet Stil i P1 på vägen hem från Varberg, där de pratade just om att hitta sin egen stil och göra som man vill. De pratade om en excentrisk man i England som inte hade städat sin lägenhet på över 30 år. ”Ta det lugnt”, var hans råd till de engelska husmödrarna – ”efter de första fyra åren blir inte smutsen så mycket värre”.

De intervjuade även Jenny Damberg och Agnes Wold, som båda har pratat och skrivit återkommande om vår tids städ- och renlighetsmani, och om hur den hänger ihop med den ständiga ansvars- och skuldbeläggningen av kvinnor. ”Om du inte städar ordentligt blir dina barn sjuka – då har du misslyckats”. 

Läs mer: Jenny Damberg: Att inte städa är feministiskt motstånd – Tidningen ETC

Därför borde du sluta städa: psykologens 4 bästa argument

En röd tråd i min blogg, liksom i min verksamhet som föreläsare och utbildare, är övertygelsen om att vidgade normer gör att fler människor får plats – och därmed får större möjlighet att må bra. Dagens inlägg handlar om fyra argument till varför du borde sluta – eller, åtminstone, kraftigt dra ner – på dina städ-ambitioner.

Därför borde du sluta städa - psykologens 4 bästa tips - Bodestad Psykologkonsult

1. Du får en bättre relation med din partner (och/eller dig själv)

Studie efter studie, artikel efter artikel, visar att städning och hushållssysslor är bland de ämnen som par och familjer tjafsar mest om. Detta kan bland annat handla om att man har olika förväntningar eller olika bilder av vad man anser vara en acceptabel nivå av sunkighet i hemmet. Om en partner har en betydligt högre eller lägre ribba än en annan, är det upplagt för missnöje – från båda hållen. En tycker att det är för stökigt, en annan att ”du tjatar ju baaaara om städning jämt”. Det ryktas även om studier som visar att kvinnor blir störda av stökighet betydligt lättare än vad män blir – men jag har ännu inte fullt funnit belägg för detta.

Så gör du: diskutera med din partner vad ni båda har för förväntningar, på er själva och på varandra, vad gäller städning. Vad är viktigt för vem, och varför?

Du som har stort behov av ordning, hur blir det för dig när hemmet är rörigt? Blir du visuellt överstimulerad av alla saker överallt? Blir du trött och stressad inombords när det är rörigt ”utombords”?

Och du som inte berörs av att ha det stökigt och dammigt – vad är viktigt för dig? Hur mycket skulle du kunna tänka dig att ”höja din ribba” för att mötas på halva vägen med din partner? Vad känns rimligt för dig?

2. Du får mer tid till annat

Vi är alla bekanta med det här konceptet om att dygnet har 24 timmar och att detta är samma för oss alla. Enkel matematik ger då att om vi tar bort några uppgifter vi brukar göra, frigör vi tid som vi kan lägga på något annat. Förslagsvis något roligare. 

Så gör du: Enas med din partner (och/eller dig själv) mer detaljerat kring vad som faktiskt är en rimlig, realistisk nivå på städning och renlighet i just ditt/ert hem. Måste det dammsugas flera gånger i veckan? Behöver tvätten verkligen både strykas, vikas och läggas undan så fort den är torr? Ju fler småsysslor och moment som går att skala bort, eller göra mer sällan, sparar både tid och energi att lägga på något roligare istället.  

Tiden som blir över använder du förslagsvis till något som ger glädje, energi och pepp. Lägg tiden på dig själv, eller se till att du och din partner lägger den på varandra. Vem du än lägger den här extra tiden på, stärker du en relation, även om det skulle råka vara med dig själv. 

Därför borde du sluta städa - psykologens 4 bästa tips - Bodestad Psykologkonsult

3. Du hjälper till att bryta en osund norm

Jag är för det mesta en ganska lugn och stabil person, Men om det finns något som kan göra mig provocerad ibland, så är det att läsa vissa heminredningsmagasin där en barnfamilj i centrala Stockholm kokett visar upp sin superminimalistiskt välstädade, kliniskt rena och in i minsta detalj genomtänkta våning ”som de bara råkade snubbla över och kände att, den köper vi och totalrenoverar!”. Det finns idag en uppsjö av tidningar, tv-program, bloggar, Instagramkonton, Pinterest-boards och andra kanaler där den som vill kan bli fullkomligt bombarderad av perfekta, välstädade och smart organiserade hem.

Men det är få ställen (undantaget den alldeles underbart befriande Facebook-gruppen ”Family living – the true story”) som visar upp hur det faktiskt ser ut hemma hos en genomsnittlig småbarnsfamilj i Sverige. Tvätthögar i hela soffan, chipssmulor på golvet, en överbliven papperstomte från julen 2013 – när såg du det på Instagram senast? Nej, just det.

Att inte städa, det är idag är ett statement. Det är ett rebelliskt långfinger i luften åt orealistiska ideal som ingen människa skulle hinna eller orka leva upp till, ens om man försökte. Och tur är väl det. För det finns ju trots allt få saker som kan kännas mer meningslösa, än att damma av en hylla som inom två dagar kommer att vara exakt lika dammig igen. 

Så gör du: när du väl börjat göra allvar av att sluta städa eller åtminstone dra ner på din städning, se då också till att faktiskt nämna detta för andra lite då och då. Tala om för dina vänner, när ämnet kommer upp, att du bestämt dig för att prioritera ner städning och istället lägga tiden på annat som du prioriterar högre. På så sätt bidrar du till att vidga normen av vad som är ”normalt” och rimligt. Att lägga upp en bild av ditt vardagsstök på Facebook eller Instagram, med en ironisk, lite rolig bildtext, lockar garanterat också till skratt och igenkänning hos dina kontakter i sociala medier.

4. Du känner dig stärkt i din integritet

Att bryta mot normer man inte håller med om eller tycker borde finnas, är inte bara till hjälp för andra runtomkring. Det ger också en oväntat härlig och kittlande känsla av makt, integritet och ”jag gör minsann som jag vill”. Det är en power-boost att våga göra något som känns läskigt, tabubelagt eller nästan skamligt – och sedan upptäcka att det inte alls var så farligt när man väl gjorde det.

Jag har aldrig varit särskilt pedantisk av mig just vad gäller städning (den energin har jag, i egenskap av duktig flicka, lagt på annat istället). Och jag kan, på riktigt, ibland stanna upp och känna hur gött det faktiskt är att inte ha så himla ambitiösa krav. Känna att det är jag som bestämmer, att jag inte måste städa för någon annans skull än min egen.

För jag lovar, det kommer aldrig att komma hem någon städpolis till dig och bötfälla dig för bristfällig damning eller för att ditt diskberg överstiger tillåten maxgräns.

Och, kanske ännu viktigare – ingen kommer sannolikt att tacka dig för att du la din dyrbara tid på att dammsuga bakom spisen eller torka alla prismorna i kristallkronan separat. Det är inte sådana saker vi minns, det är inte sådant som människor blir ihågkomna för.

Sikta hellre på att bli ihågkommen som ”hon som lagade så härliga middagar”, ”han som bjöd så mycket på sig själv” eller ”hen som alltid lyssnade så bra när man hade något bekymmer”. 

Så gör du: Har du människor i din närhet som brukar anmärka på din städning? Ta då med dig ett av mina favoritcitat, som även får avsluta inlägget:

Oroar du dig för ting som är små? Då är du väl inte större än så.

Vad gör du för att bryta mot osunda renlighetsnormer? Dela gärna med dig i kommentarerna nedan, eller på Bodestad Psykologkonsult på Facebook.

–Lina

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!



 


Psykologens tips för bättre möten - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Därför misslyckas dina möten (och så gör du istället): psykologens 7 tips för bättre möten

Har du någon gång suttit i ett möte, där du ganska snart börjat tänka på annat? ”Vad gör jag här? Vad blir det till middag idag? Har han samma tröja på sig som igår?”. Och hur många gånger har du gått ut från ett möte, och på vägen ut frågat en kollega vad som egentligen bestämdes – och ni har två helt olika svar? Dåliga och ineffektiva möten är sannerligen ett slöseri med tid på arbetsplatser runt om i vårt avlånga land, varje dag. Därför ägnar jag dagens inlägg åt att tipsa dig om hur du undviker 7 vanliga mötes-misstag.

”Committee: a group of people who keep minutes, and waste hours”. 

Känner du igen detta torra skämt? Grattis, då är du kanske lika mycket av en mötes-nörd som jag. 

(Minutes är det engelska ordet för mötesanteckningar, för dig som inte sitter riktigt lika fast i mötes-träsket).

Mitt jobb som skolpsykolog består, liksom många andra jobb, av väldigt många möten. Och genom åren har jag, baserat på erfarenheter av både väldigt bra möten – och väldigt dåliga möten – börjat ana vissa tendenser. Så idag, kära läsare, tänkte jag ägna inlägget åt att hjälpa dig att vässa din mötesteknik och faktiskt skapa möten som är både effektiva, produktiva och – Gud förbjude – kanske till och med roliga.

Målet: bättre och mer inkluderande möten

Och framför allt handlar det om att skapa möten som är inkluderande. Det vill säga, möten där allas röster, tankar och åsikter blir hörda. För detta krävs ibland att vi sträcker oss lite utanför ”sitta-runt-ett-bord-med-varsitt-block-och-penna”-normen. Låt oss därför utforska lite närmare vad du kan göra för att skapa mer inkluderande möten på just din arbetsplats.

Misstag #1: Du har inte tydliggjort syfte och mål

En annan klassisk kaffemuggs-text på kontor runt om i världen är ”I survived another meeting that should have been an email”. Och det ligger faktiskt en hel del i även detta torra skämt. För en av de allra mest grundläggande frågorna att ställa sig innan man planerar ett möte är förstås: behövs det här mötet verkligen? Kan informationen förmedlas eller besluten fattas på något annat, smidigare sätt?

Alla möten – ja, alla möten – bör föregås av att du besvarar två enkla, men ack så viktiga, frågor:

  1. Vad är syftet med mötet (varför ska vi ha det)?
  2. Vad är målet med mötet (vad vill vi åstadkomma)?

Om du inte själv kan svara på de här två frågorna, är det bara att vända tillbaka till ritbordet. Möten som inte har ett varför och inte har ett vad, tenderar att bli möten där diskussioner bara snurrar runt runt, där folk blir frustrerade och där inget av substans varken sägs eller beslutas.

Jag kan låta överdriven, men tro mig – efter endast fem år som kommunanställd blir man något av en veteran på området. Och detta handlar inte bara om oss som är något mer strukturerat och byråkratiskt lagda. Det handlar också om tillgänglighet och inkludering. Väldigt många människor känner sig obekväma inför situationer där de inte vet något alls om vad som ska hända.

Att åtminstone förbereda dina mötesdeltagare på vad ungefär ni kommer att fokusera på, kommer att skapa trygghet för de kollegor som har ett stort behov av förutsägbarhet och struktur. Och jag lovar, detta stämmer troligen på betydligt fler av dina kollegor än du tror.

Lösning: tydliggör syfte och mål och testkör dem gärna på en kollega, så att de verkligen är t-y-d-l-i-g-a.

Psykologens tips för bättre möten - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Misstag #2: Du har inte förberett dig – eller de andra deltagarna

Om svaret på de två frågorna ovan är att ja, mötet behövs verkligen, då är nästa viktiga steg att välja ut vilka som ska delta i mötet och bjuda in mötesdeltagarna. Allra helst bör du bjuda in deltagarna med en skriftlig dagordning. För vissa kan detta kännas överdrivet byråkratiskt, krångligt och tråkigt. Men om deltagarna inte vet någonting alls om innehållet, är risken att de helt enkelt struntar i mötet. 

Det är även en stor risk att mötet blir betydligt mindre effektivt, eftersom ingen på förhand har kunnat tänka till kring de punkter som ska avhandlas. Alla idéer, beslut och diskussioner måste då börja från noll i samma stund som mötet börjar, vilket gör att du och deltagarna börjar i en uppförsbacke. 

En kort, informell dagordning med några punkter i ett mail, gör stor skillnad jämfört med ett möte där alla deltagare (utom du, förhoppningsvis) stiger in i mötet helt ”blanka”.

Lösning: välj noggrant ut de deltagare som faktiskt kan bidra på mötet, och bjud in dem med en kortfattad skriftlig dagordning.

Misstag #3: Du har inte ramat in mötet tillräckligt

Återigen handlar det om små saker som skapar en trygghet och tydlighet för alla som deltar. Om du som håller i mötet lägger bara någon minut på att gå igenom ramarna för mötet, kommer många gnagande frågor att lösas upp och deltagarna kan fokusera bättre på själva innehållet.

Ramarna för mötet är saker som:

  • Syfte och mål för mötet – repetera som inledning på mötet för att försäkra dig om att alla är med på tåget
  • Vilka är vi som deltar i mötet? Presentationsrunda om inte alla känner varandra.
  • Hur lång tid är avsatt för mötet?
  • Annan praktisk info, exempelvis om/när det blir kaffe, om folk ska stänga av sina mobiler eller något annat

Genom att helt kort gå igenom detta, kan ni flytta fokus från praktiska frågor och lägga det på innehållet istället. Jag kan nästan garantera att du bland dina kollegor har flera som ganska snart har vandrat iväg i tanken, om de här frågorna inte blir besvarade direkt.

Lösning: lägg en kort stund på att gå igenom ”det självklara” för att undvika att folk sitter och undrar över något.

Psykologens tips för mer inkluderande möten - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Misstag #4: Du har inte styrsel på mötet och fördelar inte ordet

Detta är nog bland de vanligaste misstagen jag mött i mina år som både anställd och aktiv i en uppsjö av ideella föreningar och andra grupper. Om ordförande eller den som håller i mötet inte har taktpinne och åtminstone då och då för tillbaka diskussionen till huvudämnet, kan möten bli hur långa och hur oproduktiva som helst. När du ser och hör att dina deltagare börjar sucka, se sig omkring, titta på klockan eller pilla med mobilen – då är mötet inte riktigt på banan för tillfället.

Självklart måste möten innehålla utrymme för sidospår, skämt och lite flams, praktiska frågor och annat som inte hör till ämnet. Men du som håller i mötet ansvarar för att ni efter en stund ändå fortsätter där ni var i ämnet, för att inte skapa irritation och slösa med människors dyrbara tid. Tänk på att ett möte med tio anställda kostar tio gånger deras timlön för företaget. All bara ”babbla” bort så mycket tid och pengar vinner ingen på – bokstavligt talat.

Ett bra uppstyrt möte handlar även om att fördela ordet och talutrymmet. Detta kan göras på flera sätt, exempelvis genom en klassisk ”runda” där var och en får ge sin syn på frågan. Man kan även använda post-it-lappar, digitala verktyg som mentimeter.com eller andra former, för att verkligen se till att alla får delta och bidra. Det är bra att ha en viss variation, eftersom vi människor fungerar olika. Vissa pratar helst, andra tänker bättre när de skriver. Pröva dig fram!

Lösning: träna på att skapa balansen mellan att tillåta vissa utsvävningar och att hålla dig och de andra till dagordningen eller huvudämnet.

Pro tip: tycker du att detta är svårt? Be en kollega som är bättre på det att vara mötesordförande, så kan du själv fokusera på en annan roll i mötet.

Misstag #5: Du ser inte till att någon antecknar (eller antecknar allt själv)

Okej, så nu börjar ni komma igång – deltagarna är på plats, syfte, mål och ramar är avklarade, du håller i taktpinnen och mötet flyter på. Men efter en stund, mitt i en intressant diskussion, kommer du på – det är ingen som antecknar! 

Att anteckna på möten är för många människor inte världens roligaste och mest inspirerande uppgift. Men om inget av det som sägs eller beslutas blir nedskrivet, finns många risker.

För det första är risken mycket, mycket större att det som beslutades inte blir av. Folk hinner glömma bort vad de skulle göra innan de hunnit ut genom dörren och utan anteckningar att falla tillbaka på, blir det svårt för den enskilde mötesdeltagaren att komma ihåg vad ni bestämde.

För det andra är risken större att deltagarna går ut från mötet med helt olika bilder av vad som sades och vad som beslutades. Detta försvårar det fortsatta arbetet, eftersom olika medarbetare riskerar att sätta igång med helt olika saker som de alla är helt övertygade om att ni bestämde på mötet.

För det tredje blir det nästan omöjligt för den som eventuellt missade mötet, exempelvis genom att vara sjuk eller ha VAB, att ta del av vad som bestämdes och delta i det arbetet på ett bra sätt.

En fälla man ibland gör är att som anordnare med mötet också ta på sig att skriva. Detta är i princip en omöjligt uppgift, eftersom det är mycket svårt att både hålla i taktpinnen för mötet, styra samtalet, fördela ordet och skriva ner det som sägs på en och samma gång. Utse någon annan att skriva, gärna på förhand så att den personen har med sig papper eller dator och är lite förberedd på sin uppgift.

Lösning: bestäm innan mötet vem som ska anteckna samt när och hur anteckningarna ska skickas ut till deltagarna efteråt.

Psykologens tips för mer inkluderande möten - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Misstag #6: Ni sätter inte SMARTa mål under mötet

Detta är ett annat klassiskt misstag. När saker beslutas på möten, händer det tyvärr väldigt ofta att besluten föregås av långa, vindlande diskussioner och att själva beslutet då blir så otydligt att deltagarna går ut från mötet med varsin bild av vad som bestämdes. Ingen bild är de andra lik och deltagarna börjar därför agera utifrån vad de tror att ni beslutade, även om det inte alls stämmer.

När jag jobbade på ett av världens största IT-företag på ett kontor i Nederländerna i början av 00-talet, fick jag bekanta mig med många begrepp och förkortningar från företagsvärlden. Vissa av dem är bortglömda och förbi sedan länge, men ett har stannat kvar som en ledstjärna i mitt fortsatta arbete, både på jobbet och i mina ideella engagemang.

SMART är en förkortning som du kan använda som tumregel, för att verkligen tydliggöra vad som beslutas i ett möte, så att alla går därifrån med samma bild. Det finns lite olika varianter av vad de olika bokstäverna står för, men detta är vad jag fick lära mig på stora IT-företaget i Nederländerna:

S = Specific – det man beslutar ska vara så specifikt som möjligt. Det som är luddigt, blir inte gjort. Så är det bara.

M = Measurable – det som beslutas ska helst vara mätbart på något sätt – när vet vi att vi har uppnått målet?

A = Agreed – deltagarna måste vara överens om det som beslutas, annars kommer vissa av deltagarna helt enkelt att strunta i beslutet.

R = Realistic – självklart måste målet eller beslutet ha en förankring i verkligheten. Detta gäller exempelvis tidsplan och arbetsbelastning.

T = Time-related – det ska helst finnas en tidskomponent med i beslutet. När ska det göras, när ska det vara klart?

Det viktigaste är såklart inte att varenda litet beslut som fattas i varenda möte ska genomgå alla dessa fem steg. Men det är bra att vid oklarheter fråga sig om alla på mötet verkligen är överens om eller förstår vad som bestämdes.

Detta kan du göra både som mötesledare och som mötesdeltagaren, genom att säga något i stil med ”så har jag uppfattat det rätt att vi nu bestämde att…?”. Dina kollegor som sitter och undrar samma sak, kommer att tacka dig.

Psykologens tips för mer inkluderande möten - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Misstag #7: Du följer inte upp

Grattis, du har nu tagit dig igenom hela mötet efter konstens alla regler! Nu återstår bara en liten detalj: att göra verkstad av allt som ni bestämde på mötet (som nu står i protokollet, tack vare att du på förhand bad Carina från utvecklingsavdelningen att föra anteckningar på mötet).

Om ni bestämde er för ett nytt möte längre fram, ska det mötet inledas med att följa upp hur det har gått med allt det som ni beslutade idag. Syftet med alla möten bör ju någonstans vara att tillsammans tänka ut vad som är de bästa stegen framåt just nu, i den verksamhet där ni befinner er. Syftet med möten är att komma överens om vad som behöver göras.

Sedan återstår bara att göra.

Lösning: följ upp det som beslutades, antingen på nästa möte eller individuellt med deltagarna efterhand.

Pro tip: ta gärna en runda i slutet av mötet där ni går igenom vilket eventuellt stöd, hjälp eller resurser som behövs för att verkställa de beslut som ni tog på mötet. Har alla vad de behöver för att göra jobbet gjort? Om inte, hur kan vi lösa det?

Vad tycker du är viktigast för ett riktigt bra möte? Dela gärna med dig i kommentarerna nedan, eller på Bodestad Psykologkonsult på Facebook. Jag är nyfiken!

–Lina

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!



 


Stressad? Så undviker du 3 vanliga stressfällor - Bodestad Psykologkonsult

Stressad? Så undviker du 3 vanliga stressfällor

Känner du dig ibland stressad över det enorma utbudet i vårt moderna liv? Den aldrig sinande strömmen av saker som du borde hinna med, borde delta i, borde göra, se, smaka, testa, besöka, uppleva? Idag skriver jag om 3 moderna stressfällor – och hur du gör för att undvika dem.

När jag var liten och inte ville gå och lägga mig, brukade jag ”hota” mina föräldrar med att jag skulle bli ledsen om jag inte fick vara uppe. Mitt motiv känner säkert de flesta barn – och småbarnsföräldrar – igen: jag ville ju inte missa något, genom att gå och lägga mig och sova medan de andra stannade uppe! Hellre satt jag vaken tills ögonen gick i kors och jag fick bäras till sängen. Jag hade ju åtminstone inte missat något viktigt. Victory!

Alla känner vi ibland en viss rädsla för att missa något. Att inte hänga med, att göra andra besvikna, att hamna utanför. Denna rädsla är fullt mänsklig, men kan i dagens moderna samhälle leda till att vi blir så stressade att vi mår dåligt.

Idag tänkte jag skriva om 3 moderna stressfällor som lurar runt hörnet varje dag för oss aktiva livsnjutare – och berätta hur du gör för att navigera förbi dem.

Fälla #1: FOMO – Fear Of Missing Out

Den första fällan ska jag villigt erkänna att jag är den första att trilla i, nästan precis hela tiden. FOMO hade kunnat vara en karaktär från Sagan om Ringen – en lurig liten alv som retsamt hoppar omkring och ständigt pockar på uppmärksamhet utan minsta avbrott. FOMO, Fear Of Missing Out, handlar om den mer eller mindre medvetna rädslan för att missa något roligt, spännande, intressant eller bara trevligt.

”Om jag missar att gå på torsdagens after work med kollegorna, kanske de har en superrolig kväll utan mig och skapar interna skämt som jag inte kommer att förstå dagen efter? Tänk vad utanför jag skulle känna mig!” 

FOMO är säkerligen ett fenomen som alltid funnits eftersom vi människor alltid levt i grupper och samhällen. Men med Internet och sociala medier, där det helt plötsligt går att hålla koll på vad hundratals av ens vänner och bekanta har för sig, har denna rädsla för att missa något plötsligt tagits till en helt ny nivå. vi jämför oss med andra och bombarderas ständigt med inbjudningar till olika evenemang. Föreläsningar, loppisar, konserter, seminarier, innebandyturneringar och mingelfester – man skulle ju ha sin kalender full för resten av livet om man så bara tackade ja till en bråkdel av utbudet.

Stressad? Så undviker du 3 vanliga stressfällor - Bodestad Psykologkonsult

Och det är här som många människor idag – inklusive jag själv – blir stressade. För hur många timmar vi än har på vår vecka, finns det aldrig ens i närheten tillräckligt många timmar för att hinna med allt som vi skulle kunna göra. Utbudet är helt enkelt bisarrt stort, och vår stenåldershjärna kan inte riktigt hantera detta. Här gäller det att ibland ta fram sin djungelmachete och hacka ner en del av utbudsdjungeln – mer om det lite längre ner.

Fälla #2: FODO – Fear Of Disappointing Others

FOMO har en kusin, som egentligen är ännu jobbigare eftersom den här karaktären även kan fylla oss med skuldkänslor inför andra människor. FODO, Fear Of Disappointing Others, handlar om rädslan att göra andra besvikna. Vi har ofta en föreställning om att andra människor räknar med oss, sätter sitt hopp till oss och vill att vi ska delta i saker. Och allt som oftast stämmer ju givetvis detta – min familj saknar mig när jag kommer hem sent, min chef räknar med att jag gör mina arbetsuppgifter, mina kollegor och affärskontakter räknar med att jag dyker upp till möten och annat som är planerat.

Men många gånger tillskriver vi våra medmänniskor betydligt högre förväntningar än vad som verkligen är fallet. Vi tror att människor kommer att bli ledsna, besvikna eller inte tycka om oss för att vi missar något eller ställer in ett möte. Detta är bland annat en av många orsaker till att många människor idag har en hög sjuknärvaro, det vill säga går till jobbet fast de är sjuka, av rädsla för att göra andra besvikna genom att stanna hemma. 

Men faktum är att våra medmänniskor ofta har en betydligt större förståelse än vi ibland tror. Och dessutom är de allra flesta människor alldeles för upptagna av sina egna vardagsbestyr och förtretligheter, för att hinna haka upp sig särskilt länge på andras. Vi tänker alla på oss själva och våra närmaste först – andra kommer alltid i andra hand. Folk bli sällan så besvikna eller ledsna för att vi ställer in något planerat eller delegerar en uppgift till någon annan. Ibland – helt ärligt – märker de det inte ens. Trots att vi själva tror att vi är viktigast i världen…

Fälla #3: additiv stress

Både FOMO och FODO har en förälder – en övergripande gemensam nämnare som ligger till grund för dem båda. Denna gemensamma nämnare kallas additiv stress och handlar i korthet om att vi idag kan jämföra oss med andra i en utsträckning som aldrig tidigare varit möjlig.

Med hjälp av Internet och sociala medier kan vi idag hålla koll på flera tusen personer och deras förehavanden – när som helst, dygnet runt. Och på många sätt är detta förstås roligt, inspirerande och spännande. Vi är av naturen nyfikna och vill gärna veta och ta del av vad andra människor gör.

Det som gör att vi blir stressade är återigen får stenåldershjärna. Den kan nämligen inte riktigt greppa att vårt Facebook-flöde består av fyrahundra olika människor. Istället tror vår hjärna att det är en annan person som gör allt som dessa fyrahundra gör tillsammans.

Hjärnan tänker då att ”om den personen på en helg både hinner träna inför Vasaloppet, baka söta cupcakes med sina barn, laga ekologisk pasta från grunden och reparera en gammal amerikanarbil – då borde jag ju också hinna det, eller?”. Vi tror att vi kan jämföra oss – en enskild människa – med hela vårt Facebook-flöde eller vår Instagram-feed, som kan bestå av hundratals eller tusentals olika människor.

Läs mer:Additiv stress – så undviker du Facebook-hets och Instagram-ångest – Ett Gott Arbetsliv

Och det säger ju sig självt: om vi jämför oss med hundratals, ibland tusentals, andra människor och tror att vi ensamma ska kunna göra samma saker som alla dem tillsammans – då kommer vi att känna oss stressade. Vi blir rädda att missa allt kul som ”alla andra” gör, och rädda för att göra ”alla andra” besvikna när vi inte ställer upp på saker.

Så vad kan man då göra för att inte bli helt tokig och sönderstressad i denna strida ström av möjligheter, erbjudanden och chanser?

Stressad? Så undviker du 3 vanliga stressfällor - Bodestad Psykologkonsult

Mina tips: så hanterar du stressfällorna

Att hantera de här fällorna och bli mindre stressad, handlar i grund och botten om att lära känna dig själv, dina egna genuina intressen – och dina egna gränser. Det är förstås lättare sagt än gjort, men jag tänkte hjälpa dig på traven genom några enkla tips.

För det första handlar det om att renodla sina egna intressen. Och här vill jag vara tydlig med att det handlar om saker som är genuina intressen för dig, saker som du idag tycker är roliga, spännande och intressanta. Ingen kommer någonsin att ge dig en medalj för att du gör saker som du tycker eller tror borde vara dina intressen.

Om du tycker om politik, engagera dig i ett parti, visst! Du kommer säkerligen att stormtrivas. Men om politik snarare är det tråkigaste du vet, slösa då inte din tid med att gå på en politisk paneldebatt där du håller på att somna redan under välkomsttalet. Gå hem och baka en tårta istället, eller gå på yoga, eller åk ut och fiska, eller tokdansa till några riktigt skamligt dåliga, härliga låtar hemma i din lägenhet. Gör sådant som du tycker om – livet är för kort för allt annat.

Läs mer: Duktiga flickors guide till att prioritera

För det andra handlar det om att börja bena i var våra upplevda krav faktiskt kommer ifrån – och framför allt, från vem. Många gånger visar det sig nämligen att de där kraven vi trodde att ”alla andra” hade på oss, egentligen mest kom från oss själva och inte hade så mycket förankring hos andra.

Jag tänkte avsluta med några kort frågor du kan använda, för att hjälpa dig själv att bena ut vad som är viktigt för just dig och vad som känns värt för dig att göra. 

Checklista: 6 korta frågor för att bli mindre stressad

När du får en inbjudan till ett evenemang eller funderar på att göra något, ställ dig dessa frågor för att kolla av att det verkligen är värt din dyrbara tid och energi.

  • För vems skull gör jag detta, egentligen?  
  • Tillhör detta något av mina allra främsta intressen?
  • Är detta mitt jobb, ingår detta i min arbetsbeskrivning?
  • Vem tror jag skulle bli besviken om jag inte gjorde detta?
  • Vet jag att de skulle bli besvikna, eller gissar jag bara?
  • Hur betydelsefulla är dessa personer för mig? Hur väl känner jag dem?

Praktisk övning

Innan vi avslutar, skulle jag vilja att du plockade fram din kalender. Titta på den närmaste månaden och se om du kan hitta en sak som du skulle kunna avboka. Någon som du egentligen inte alls är intresserad av, som inte kommer att ge dig något och som inte berör någon av personerna i din närmaste krets. När du väl har hittat det (ofta går det ganska snabbt) – avboka det.

Jag lovar. Jorden kommer inte att stanna. Men du kommer sannolikt att känna dig lite lättad.

–Lina

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!



 


Duktiga flickors guide till att prioritera - Bodestad Psykologkonsult

Duktiga flickors guide till att prioritera

Känner du att tiden inte räcker till, fastän du har tusen bollar i luften och saker på gång hela tiden? Kan du ibland dimpa ner i TV-soffan på söndagskvällen och gräma dig över att du inte fick gjort det där du hade tänkt och skrivit upp på dina listor – den här helgen heller? Kan du, liksom jag, ibland se en hel vecka bara rinna iväg utan att du riktigt fick till det där som du ville eller hade tänkt? En anledning till detta kan handla om att prioritera.

För ett par veckor sedan skrev jag ett uppmärksammat inlägg om vad som fick mig att sluta vara en duktig flicka. Idag tänkte jag skriva om hur vi duktiga flickor, presterande pojkar och alla andra med många järn i elden, kan hamna i fällor när vi ska prioritera – och hur vi kan undvika dessa.

Prioritera: så får du koll i två enkla steg

Jag tänkte ta med dig på en praktisk övning som jag brukar göra när jag håller föreläsningar om stress och stresshantering för företag. Övningen är indelad i två faser och handlar om att se över sina prioriteringar utifrån två olika perspektiv.

Så gör dig redo, sätt dig bekvämt, plocka fram några papper och en penna och häng upp ”stör ej”-skylten för en stund. Redo? Bra, då börjar vi.

Duktiga flickors guide till att prioritera - Bodestad Psykologkonsult

Steg 1: för vems skull gör du saker – egentligen?

Som jag skrev om i mitt förra inlägg, är vi duktiga flickor väldigt bra på att ställa krav. Framför allt är vi bra på att ställa betydligt högre krav på oss själva än på andra. Vi sätter en ribba för vanligt folk, och en annan, betydligt högre, som vi själva behöver ta oss över, för att känna att vi duger.

Första steget i övningen om att prioritera smartare, handlar därför just om detta. Det här steget i övningen är det som brukar blir den största ögonöppnaren för de människor jag möter i mina föreläsningar och workshops.

Det går i korthet till såhär:

  1. Skriv ner tio saker du har på din att-göra-lista för tillfället. Det kan vara stort som smått, jobbrelaterat eller privat, viktigt eller oviktigt. Skriv bara ner tio saker du behöver göra inom de närmaste dagarna eller under veckan. 
  2. Dela in ett papper i tre kolumner: ”för min egen skull”, ”för både min och andras skull”, ”för andras skull”.
  3. Sortera in dina tio att-göra-saker i de tre kolumnerna.

Titta på listan nu. Vad ser du? Hur känns det? Vilka tankar och reflektioner får du?

Det som nu händer är att du tydligt får syn på hur fördelningen ser ut mellan att göra saker för sin egen skull och för någon annan. Precis som jag skrev i mitt förra blogginlägg, är en av fällorna med att vara en duktig flicka just att man sätter andras behov före sina egna. Forskning visar att detta kan vara en riskfaktor för utbrändhet. Och det är ju egentligen inte så konstigt. Om man ständigt ser andras behov som viktigare än ens egna, betyder det att man tar sig mindre tid för återhämtning, egentid och gränsdragning för egen del.  

Färdig? Bra. Ta nu en välförtjänt paus och hämta dig en kopp kaffe. Eller ett glas champagne. Jag är inte knusslig.

Steg 2: hur är balansen mellan insats och utdelning?

Är du tillbaka från pausen? Bra, då fortsätter vi.

Det andra steget handlar om att se över om jag faktiskt fokuserar och lägger min dyrbara tid och energi på rätt saker. Det gör vi genom att plocka fram samma lista med tio att-göra-saker som innan, men nu sortera dem på ett lite annat sätt. 

  1. Ta ett nytt papper och dela in det i en fyrfälts-matris med två axlar (liten/stor insats och liten/stor vinst, som på bilden nedan).
  2. Fördela dina tio att-göra-saker i de fyra rutorna. 

Duktiga flickors guide till att prioritera - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Titta nu på hur uppgifterna har fördelat sig. Vad får du för reflektioner? Finns det någon ruta som har fler eller färre saker än de andra?

Tanken är förstås att vi ska lägga så mycket som möjligt i de översta rutorna – fokusera på sådant som ger en stor vinst eller utdelning. Insatsen är vad det kostar för dig i tid, energi, oro, nervositet, kraft, ork. Vinst är det du får i gengäld. Vinst handlar här givetvis inte (enbart) om pengar, utan om andra fördelar, som exempelvis förbättrade relationer, roliga aktiviteter eller mer tid till sådant du värdesätter. 

Kort sagt, är insatsen värd priset?

De saker som hamnar i den nedersta rutan till höger – stor insats, liten vinst – bör strykas helt och hållet, så långt det bara går. Där hamnar saker som helt enkelt inte är värda sin insats, i relation till vad man får i gengäld.

Lätt att säga, svårare att göra, förstås. Men en viktig fingervisning om vad som bör ha hög och vad som bör ha låg prio – eller ingen prio alls.

Duktiga flickors guide till att prioritera - Bodestad Psykologkonsult

Steg 3: titta på båda listorna och reflektera – hur nöjd är du?

Se där, nu har du redan gjort två viktiga uppgifter – funderat på för vems skull du gör saker, och på vad du vinner i relation till vad du investerar.

Och redan nu kan jag gissa att du fått dig både en och två ögonöppnare vad gäller dina prioriteringar. Det som är bra med ögonöppnare är att de möjliggör förändring och utveckling – även om de kan kännas lite jobbiga i stunden. Det vi inte riktigt kan se, rullar ofta bara på utan att vi kan göra något åt det eller känner att vi har kontroll. Men det vi kan se, kan vi också förstå och förändra. 

Den kloka överläkaren, sommarprataren och debattören Agnes Wold har sagt att vi människor inte är gjorda för att vara nöjda. Om vi hade varit det, skulle vår anfäder på savannen aldrig ha haft drivkraften att utvecklas, uppfinna nya verktyg, pröva att äta nya saker eller utforska okända territorier.

Och jag är helt övertygad om att hon har rätt, att det ligger något i det. Samtidigt är jag av den fasta övertygelsen att vi hela tiden, längs vägen, kan göra förändringar och val som vi kan vara nöjda med – åtminstone för en stund.

Genom att se över dina prioriteringar och ändra på något du inte är nöjd med, tar du kontrollen över något som annars ”bara flyter på”. Du bestämmer vad nästa steg ska bli – och för vems skull du ska göra det.

Sista delen i övningen? Stryk något från listan. Även om det kan kännas så ibland, roterar inte jorden runt just din axel. Du kan släppa saker, lägga åt sidan, koppla av, överlåta till någon annan.

Och du är precis lika mycket awesome för det.

–Lina 

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!



 


Trött på att "hitta din passion"? Gör detta istället - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Trött på att försöka ”hitta din passion”? Gör detta istället

Är du också egenföretagare och trött på att fundera på vad som egentligen är din ”passion” och ”ditt företags idé med en enda mening” eller ”om ditt företag vore ett djur, vad skulle det vara?”. Här kommer ett tips för dig som vill ta nästa steg – och lämna det eviga funderandet och ältandet kring ”vad som är min passion, egentligen”.

När jag skriver detta har jag haft mitt eget företag i över ett år. Idag sitter jag ofta i personliga möten med andra entreprenörer, där vi utforskar varandras verksamheter och letar möjliga samarbeten eller relevanta kontakter och referenser. Jag tycker alltid att dessa möten är väldigt givande, roliga och inspirerande.

Men.

Jag tycker att vissa frågor fortfarande är väldigt svåra att svara på. Och jag gissar att jag inte är ensam om detta, som relativt nybakad egenföretagare. 

Frågor av typen ”men vilka kunder är det du letar efter?” eller ”hur skulle du beskriva dina tjänster i en enda mening?” känns lite som när man var singel och ens vänner frågade ”men vad är det för en typ av kille du letar efter?”.

”Det vet väl inte jag såhär på förhand!” kände jag ofta för att svara i de lägena. Att lägga tid och energi på att i förväg försöka skapa sig en bild av något, är ju visserligen på många sätt bra och ibland till och med helt nödvändigt. Men ibland kan det också göra att man blir alltför låst och rigid och därmed riskerar att missa chanser och möjligheter som inte passar in i ens mall.

Om du bestämmer dig för att ”jag ska bara leta efter en partner med mörkt hår”, säger det ju sig självt att du riskerar att missa massor av fantastiska, roliga, trevliga, charmiga människor som bara råkar ha alla andra hårfärger (eller som rakat av sig allt hår…).

Trött på att ”leta efter din passion”?

För en tid sedan läste jag det här spännande inlägget om en f.d. karriärcoach på Google, som pratade just om det här med att ”hitta sin passion” och ”formulera sitt mission statement” och annat som jag tycker att det är knepigt att sätta ord på.

Hon menade att istället för att ödsla en massa tid, energi och vånda över att försöka formulera och hitta sin ”passion” eller ”mission”, kan man välja en annan approach: strunta i din passion – hitta roliga projekt istället.

Projekt istället för passion

Här kände jag mig direkt träffad, eftersom detta stämde väldigt väl in på hur min egen verksamhet som egenföretagare har sett ut hittills. Visst har jag haft vissa teman, tjänster och områden som jag velat fokusera på – men de förfrågningar som dykt upp från vänner, bekanta och andra affärskontakter, har ofta varit uppdrag som jag aldrig hade kunnat föreställa mig eller erbjuda på förhand.

Sedan jag startade mitt företag hösten 2015 har jag exempelvis:

  • Ordnat en 3-dagars workshop om stresshantering för ett politiskt parti i Göteborg
  • Faktagranskat en e-kurs om sömn för ett av världens större internationella företag
  • Föreläst om barn och sömn på en förskola ute i skogen i Småland
  • Workshoppat om barn, genus och normkritik för en familjecentral, en grupp nyfikna föräldrar och en skolmatsal fylld av förskolepersonal 

Samtliga dessa uppdrag har jag fått genom förfrågningar, inte genom att sälja in mig själv. Utifrån de behov och önskemål som mina kunder och kontakter har haft, har jag skapat ett upplägg som passat just dem. Och inget av dessa uppdrag hade jag till hundra procent kunnat skapa, paketera och sälja in på förhand, innan det fanns en verklig kund med ett verkligt behov. Visst, jag kan tala om att jag erbjuder föreläsningar och workshops eller gärna skriver och faktagranskar texter inom psykologi, hälsa och normkritik. Men mycket mer specifik än så känns det, åtminstone för mig, svårt att vara innan jag vet vad kunden har för specifika behov.

Välj projekt som får dig att ticka

Jag är en typisk föreningsmänniska som älskar små och stora projekt. Något av det roligaste jag gjort var att två somrar i rad arrangera ett stort sommarläger för barnen i den kommun där jag jobbade då. Det tog alltid nästan hela vårterminen av möten, telefonsamtal, beställningar, logistik, planering och pyssel. Men det var alltid värt varenda minuts arbete när man såg hundra glada, spralliga barn springa omkring och spela fotboll, bada, äta bullar, kasta frisbee, spela minigolf och bara hänga och njuta av sommarlivet.

När jag beskrev detta projekt för mina kollegor, blev de ofta både förvånade och nyfikna. Till saken hör nämligen att jag vid den här tiden arbetade som skolpsykolog, och att planera sommarläger och paddla kanot på arbetstid ingår vanligtvis inte i skolpsykologers arbetsbeskrivning. Men för mig var det ingen tvekan om att det här var ett projekt som passade mig, som jag kände var viktigt, som gjorde skillnad.

När du letar efter projekt eller får förfrågningar om samarbeten – leta efter saker som får det att glittra i ögonen och pirra i magen. Då vet du att du har hittat ett projekt som du kan gå in i – med stor passion.

–Lina

 

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!



 


Därför borde du sova på jobbet – och få betalt

Kan brist på sömn påverka hälsa, kreativitet och beslutsfattande? Och hur kan i så fall en tupplur mitt på dagen råda bot på detta? Idag bloggar jag om varför du borde sova på jobbet – och få betalt för det.

För ett par veckor sedan höll jag en frukostföreläsning på den ljuvligt undangömda konferensanläggningen Lyckholms Fabriker i Göteborg. Temat för föreläsningen var ”Sov dig smart” och jag pratade för ett rum fullt av morgonpigga människor kring myter och sanningar om sömn, hälsa och kreativitet.

Förra våren gjorde jag ett spännande faktagranskningsuppdrag om just sömn, där jag fick fördjupa mig i den senaste forskningen, liksom i allmän teori om sömn. Och längs vägen gjorde jag flera spännande upptäckter som jag inte kände till sedan tidigare.

En av dem leder mig fram till temat för dagens inlägg:

Därför borde du sova på jobbet – och få betalt

Vi vet alla att både kroppen och huvudet vanligtvis är som piggast på morgonen och som tröttast vid en viss (högst individuell) tid på kvällen. Och det är ju inte så konstigt – kroppen borde ju ha minst behov av att sova när den precis har vaknat, och störst behov av lite skönhetssömn när det gått många timmar sedan morgonen.

Men här kommer en spännande pusselbit in i bilden. Det är nämligen så, lärde jag mig när jag satt hemma och ammade min nyfödda dotter och samtidigt researchade allt jag kunde om sömn, att vårt sömnbehov inte bara styrs på ett sätt – utan på två sätt, som fungerar samtidigt.

Så styrs sömnen – dygnsklockan och timglaset

När du vaknar på morgonen är du vanligtvis som piggast, eftersom du (förhoppningsvis) just fått en hel natt med god sömn. Våra kroppar har en inre dygnsklocka, en så kallad cirkadisk rytm, som hela tiden vet ganska exakt vilken tid på dygnet det är. Detta håller kroppen reda på med hjälp av olika tidsgivare i vår vardag, exempelvis ljus, aktivitetsnivå, sociala kontakter, intag av mat och dryck med mera. Dygnsklockan håller koll på när det är morgon och kväll, natt och dag.

En sak som är knepig med dygnsklockan är att den inte går att lura, genom att exempelvis mörklägga sitt sovrum på dagen. Kroppen vet nämligen ändå att det är dag, eftersom den håller reda på dygnsrytmen över tid och inte bara från en dag till en annan. Det är detta som gör att vi ibland får jet lag när vi reser långt, och att personer som arbetar skift på nätterna har sämre hälsa. Men det är ett annat blogginlägg.

Därför borde du sova på jobbet - och få betalt - Bodestad Psykologkonsult, Göteborg

Men inte nog med att du har en dygnsklocka som håller reda på vilken tid på dygnet det är – du har också ytterligare ett system för vakenhet och sömn, som kallas det homeostatiska systemet. Detta system handlar om balans och liknar mer våra andra system för exempelvis hunger och törst. Ju längre sedan det var du åt något, desto mer hungrig blir du ju som bekant. Och på samma sätt blir du tröttare ju längre sedan det var du sov, oavsett tid på dygnet. Man kan likna det homeostatiska systemet vid ett timglas, som vänds uppochner och börjar om varje gång du sover.

Vänd på timglaset – och få mer produktiv tid

Och här kommer det riktigt fiffiga: timglaset behöver inte nödvändigtvis 8 timmars sammanhängande sömn för att vändas. Du behöver ju inte alltid en trerätters brakmiddag för att bli mätt varje gång du är det minsta hungrig – ibland räcker det med ett äpple eller en Snickers. På samma sätt fungerar det med sömn. Om du sover en stund mitt på dagen, när dygnsklockan håller reda på att det är dag och inte tid för nattsömn, kommer du att behöva sova en betydligt kortare stund.

Timglaset vänds, du får ny energi – och flera andra vinster på köpet.

Hemligheten bakom den perfekta middagsluren

Det har väl inte undgått någon att vi ofta blir extra trötta efter lunchen – palt-koma kallas det för, där jag kommer ifrån. Och det beror ju delvis på hur tung lunch man har ätit, men också på att kroppen då befinner sig i en dipp rent energimässigt, eftersom det börjar bli några timmar sedan man vaknade.

Att ta en tupplur mitt på dagen gör man därför bäst ungefär sju timmar efter att man vaknade på morgonen. Gick du upp vid 06:00 blir en tupplur vid 13:00 helt perfekt – kroppen kommer själv att se till att det inte blir mer än 15-30 minuter.

(Om du inte redan har sömnbrist, förstås – då kommer kroppen istället att försöka ta igen förlorad sömn och tuppluren kan bli oväntat lång.)

v

Vinster med att sova mitt på dagen

Men vad har detta med tupplurar mitt på dagen att göra, tänker du kanske? Är inte tupplurar slöseri med tid, något som bara slöfockar och latmaskar ägnar sig åt? 

Tvärtom.

Faktum är att brist på sömn ställer till det för oss på många sätt, eftersom sömnbrist påverkar hjärnans främre delar, där vi gör sådant som att planera, fatta beslut, organisera, göra saker i rätt ordning, hålla fokus, med mera. Det är för övrigt samma delar som påverkas när vi blir berusade av alkohol. Så på ett sätt är sömnbrist och trötthet faktiskt att jämföra med att vara lite salongsberusad på eftermiddagen. Och visst, det kanske kan låta lite bohemiskt och kontinentalt, men det skulle nog inte uppskattas av särskilt många arbetsgivare.

Om du istället tar en tupplur mitt på dagen, gör du flera vinster:

  • Du fattar bättre beslut, både på jobbet och i exempelvis trafiken
  • Du blir mer kreativ, eftersom en trött hjärna inte är lika bra på att byta spår och tänka nytt
  • Du blir mer produktiv och orkar få mer gjort eftersom ditt fokus och din planeringsförmåga är bättre
  • Du gör bättre val när det gäller mat och träning och väljer mer sannolikt äpplet framför Snickers-biten
  • Du gör din kropp en tjänst och främjar bättre fysisk hälsa, eftersom både kroppen och hjärnan behöver återhämtning för att fungera optimalt

Så, nästa gång du känner att du har en riktig energi-dipp efter lunch: gör följande:

Stäng dörren. Sätt dig bekvämt. Ställ alarmet på mobilen om du är orolig för att bli borta för länge.

Ta dig en välbehövlig tupplur.

Och om någon frågar dig vad du håller på med, svarar du: ”forskningen säger att jag blir smartare av att sova!”

Bonusmaterial: signa upp dig på min gratis e-kurs ”Ladda på natten” om sömn, hälsa och kreativitet – via Daily Bits Of

–Lina 

Sugen på att lära dig mer om sömn, hälsa och kreativitet? Ta min gratis e-kurs:

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!